Lite av min helg i bilder

Wow! Vilken helg! Har haft en helg galen och underbar helg. Total omställning och nollkoll i hjärnkontoret.

Torsdag: 4 månaders liv skall rymmas i 2 resväskor!



Fredag: Hemresa. Bergen- Köpenhamn. Köpenhamn-Karlskrona. Ingen kommentar om vad Malin gör här, jag säger bara: "Ibland får jag faktiskt chansen att vara den smarta i vår vänskapsrelation" ;P. Haha!

Fredagkväll: Mellanlandning i Malmö och fest med dessa fina människor. Tack för en helt oförglömlig utekväll mina stjärnor.

LÖRDAG- Väljer jag att färga röd för den saknar helt klart bilder. Först hemresa till Karlskrona. Efterlängtad förening med min familj under mysmiddag och återförening med "Bergengänget" och en galen innebandyfest med mina killar. Sen utgång och dans på statt tillsammans med alla och framförallt ett kärt återseende med min underbara Petra. Kebab och sås (Hultsfredklassiker), samt efterfest hos bästa herr Ludvig. Ja, helt klart en väldigt händelserik kväll/natt.

Söndag: Trodde jag behövde vila men ikke... Återförening med mina brudar Steffie och Petra. Kan knappt minnas när vi tre satt och fikade ihop senast. En hel del uppdateringar behövdes göra men nu tror jag vi är i rätt fas igen. Tack tjejer!

Kväll: Kaffe med mina gamla sambos, Jusse och Danne. Tack för allt ni gjort och hjälpt mig med innan och före flytt, evigt tacksam!



Innebandy!

Ikväll gör jag comeback med dessa goa gubbar på planen. Här skall det köttas! Som jag har längtat!

Ha de! /M

Back in Sweden!

Tillbaka! Igår morse lyfte planet från Bergen, tråkigt men sant! Kva som skjer nu i fortsättningen kan bara framtiden förutspå. Man kan säga att jag befinner mig lite i en total kaos i min hjärna. Det händer så mkt runt om mig att jag har svårt att själv hänga med. Mycket av min kropp och hjärta vill direkt tillbaka till bergen och är nästan lite rädd för att återvända till Sverige. Det finns så många fördelar med att jobba som syrra i Norge, framförallt lönen. En löneförhandling i Sverige framstår som ett skämt jämfört med Norge... sen finns det otroliga fördelar med Sverige. Här finns vänner och familj, dock lite utspridda överallt i vårt avlånga land. Ja... hur framtiden blir, var jag skall bo och leva kan bara tiden utvisa. Just nu så ägnar jag all min energi på mina vänner, gamla som nya. För vad vore världen utan dem? Det finns inget jag älskar mer än att umgås med människor.

Igår valde jag att stanna en kväll i Malmö, för att träffa vänner jag inte sett på nästan ett halv år. Och så kul det var! Spelar ingen roll att vi hamnade ett dansgolv med bara 18 åringar... ha! Jag hade en av de bästa kvällarna på mkt länge (!). Tack alla inblandade! Och nu sitter jag på tåget på väg "hem" (ett av alla ställena jag benämner som hem) till Karlskrona. Förväntningarna för kvällen är väl inte de bästa men jag ser sjukt mkt fram emot att träffa alla mina vänner! Jag är så lycklig att jag har er och ni betyder alla så mkt för mig!

Så jag och min "lätta" 60 kg packning bara längtar tills tåget rullar in på slutstationen i stan och jag skall få krama om min kära mor som beslutat att möta upp mig på stationen. Ha de ja! /m

Lovely sushi og drinkar

Malin, om vi skall ha så här trevligt när du fyller år så måste du nästan fylla år fler än en gång per år ;). Ett stort grattis till dig och tack för en riktigt trevlig gårdag! Puss!

Kanske skall meddela lite om min träning också... haha! Kan ju inte slappa en hel dag efter drinkintag så idag har jag kört 1 timme cardio på "krossen", lite sådär lagom svettig ;). Nu dusch och förberedelser för nattjobb. Sista vakten i Bergen spenderas på Neurologen. Ha det!

Bursdag för Mallan

Idag är det M:s bursdag og det måste vi ju absolut fira med vin og sushi!

Stort grattis till dig på DIN dag Mallan!

Känner på mig att detta kommer bli en extremt känslomässig vecka

Ok. Nu är det måndag och en ny start på veckan. Jag har nog inte riktigt insett vad denna veckan betyder för mig. Men plötsligt börjar jag få insikt i vad som faktiskt händer här i Bergen... Vi flyttar hem..Omg! Efter 4 månader som sjuksköteska på Haukeland sykehus och med nya bekantskaper och vänner har jag insett att jag faktiskt inte är den tjejen som lämnade Karlskrona i oktober längre. Jag har insett betydelsen av goda relationer och att man inte kommer någonstans utan sina vänner. Sen har jag även lärt mig värdet av att vara själv och att jag faktiskt trivs rätt bra i mitt eget sällskap. Naturen i Bergen är nog det som jag kommer att sakna mest. Att ha fjället precis utanför dörren och att en solig dag i Bergen faktiskt slår Karlskrona vilken dag i veckan som helst. Jag kommer att sakna sats med alla sina tränare och att få kämpa loss med hantlarna med Malin och Tove. Jag kommer sakna det noska språket som slår svenskan med hästlängder. Jag kan spendera timmar på att bara lyssna på deras fina stämmor och fantisera mig bort... Jag kommer sakna min 90 cm säng (som jag tror är 80 cm) och mina 12 kvadratmeter som har varit mitt rum. Jag kommer sakna att stiga upp och någon annan redan är vaken, jag kommer sakna att komma hem till andra människor. Jag kommer sakna de endlösa diskussionerna i vår vita soffa. Jag kommer sakna att skaka min ass på metro (eller på Feliz, där lite mer softikerade människor hänger). Jag kommer sakna Haukeland (trots deras sjuka medicinsystem), mina patienter... Gah jag blir galen av saknad redan nu. Det finns mycket mer med Bergen som jag kommer att sakna men jag kan inte rada upp allt som är hänt här på dessa månader. Jag har träffat och lärt känna underbara människor som jag hoppas att jag fortfarande kommer ha kontakt med även när jag flyttar tillbaka till Sverige.

På fredag lyfter planet från Flesland och jag vet inte när eller om jag kommer att återvända. Men en sak är säkert, Bergen kommer alltid att finnas i mitt hjärta och tack till alla personer som funnits här för mig dessa månader, både i Norge och i Sverige. Jag glömmer aldrig er!

Full rulle...

Denna dagen har jag varit lite av en duracellkanin från att jag vaknat 09.45 till och med nu 13.50...:

Upp--> frukost-->gymmet-->handla-->duscha-->lunch-->diska-->

och sen snabbt iväg till jobbet där det troligen kommer vara ganska stressigt... Eller jag förbereder mig på att det skall vara stressigt för då blir det skönt om det skulle vara lugnt med mina patienter.

Gympasset gick över förväntan. Pumpade ben, axlar och mage. Ökning i nästan alla benövvningarna, vilket kommer att resulterar till att jag kommer gå som en överkörd och sliten kvinna imorgon... Men sjukt värt det! Allt för att få den perfekta beachbodyn 2012.
Ha en underbar dag!

VO2 Max test - Cardio Respiratory Fitness

Idag har jag då ju äntligen fått genoföra mitt kära vo2max test på SATS. Skulle egentligen ha gjort detta för mer än en månad sen men sen kom den här jäkla sjukdomen i vägen och förstörde alla mina nyårsplaner med träning. Men i alla fall, slutdiskuterat om min sjukdom eftersom jag är FRISK nu!!

Detta test som jag gjorde är något som jag rekommenderar alla som vill träna kondition att göra. Du mäter alltså upp din maxpuls och din syreupptagningsförmåga och ser på vilken nivå din kondition ligger. Riktlinjerna för detta testet är basserat på den amrikanska befolkningen och därför blev jag inte heller helt förvånad att min upptagning låg över det normala. Förlåt USA, men jag har sett alldeles för mkt på biggest loser ;).

Kva e det som skjer då?... Jo: Uppvärming på 10 min, sen springer du i minst 4 min med hela tiden ökande hastighet. När du passerat 4 min gränsen skall man höja hastigheten tills man nästan faller av bandet av trötthet och det känns lite som att hjärtat skall försvinna upp genom munnen av ansträngning. Sedan är du samtidigt uppkopplad på en maskin via pulsband och någon form av mätningsmast som sitter över hela ditt huvud och skaver och gör det omöjligt att fokusera... haha men jag rekommenderar ändå att ni testar, för kul var det!

Så min maxpuls är 195 slag/min.

Min syreupptagningsförmåga 51,9 (säger mig inte riktigt någonting men Kjertil sa att" det var greit" så jag får väl tro honom)

Min andningsfrekvens vid maximal ansträning ligger på 62,3 andetag/min.

Och Ja, jag blev snuskigt trött efteråt...

18.01.12

Puh! Idag tog vi oss knappt ner till gymmet men det gick. Mallan kørde rygg och triceps så vi kom i samma fas på dagarna och jag kørde 30 min cardio + 30 min mage. Kanske dærfør jag knappt kan resa mig upp længre från liggande position. Imorgon (eller senare idag, beroende på hur man ser det) skall jag køra vo max test på gymmet! Så kul. Återkommer med mer besked, nu ær jag alldeles før trøtt. Ha de ja!

Comebacken gör ont!

Haha, efter bara två dagars styrketräning... smärtar hela min överdel. Kanske gick ut lite väl hårt efter all filmtittning och vila i soffhörnan. Men men, det känns otroligt skönt att kunna komma igång igen! Att känna musiken pumpa ut i kroppen via lurarna och samtidigt lyfta hantlar förlöser en känsla av lycka, wii!
   Den enda nackdelen med att köra på så hårt är att det resulterar till en överdriven aptit ;). Man måste äta hela tiden. Jag sitter just nu här och suktar efter allt ätbart som finns i hela vårat skafferi (och efter fyra månader här i Bergen har vi hunnit fylla på en anning med godsaker i skåpen, ha). Jaja men jag har faktiskt bättre och trevligare saker för mig att göra ikväll än att äta så det blir nog fint ändå!

Så farväl min kära mage, nästa gång vi ses skall du vara sjukt vältränad. Can´t wait to see the new you! Nu jävlar brudar (T & M), nu kör vi!

Nu kör vi!

Började dagen med lite samma stil som resten av veckan, dvs häng i soffan. Har ju blivit lite av min grej på senaste... Men kom sen på att imorgon är jag ju frisk så jag kan få "provträna" lite idag ;). Så det blev ut i Bergen (regnfritt och allt) och spatsera med god mod. Och nu sitter jag bara på golvet i mitt lilla rum med förväntan och längtan i sinnet... imorgon får jag börja träna igen! Väskan är redan packad, pulsklockan redo, proteinshaken laddad och jag är sjukt pepp! Bara tanken på att få träna får hela min kropp och själ att bli totalt lycklig.

Nu kör vi!

Nu skall vi kos oss, rejält!

Chocklad?? Glass?? Godis?? Chips?? HA! Kul när man inte kan bestämma sig på vilket trappsteg av onyttighetstrappan man skall ställa sig på. Allt är sjukt peppande och helst vill man bara trycka i sig hur mkt som helst på två röda, sant? Och lite så här såg diskussion ut på Indalsveien:

- Jag är så sjukt sugen på rostade potatisskivor, /E
- Vi har chips, toblerone, glass, godis... bara att välja ;).../M

Kul att vi tillslut tog oss samman och bestämde oss för ugnsgrillade äpplen men vaniljkvarg. Smaskigt! Något känns lite mer hälsosamt för min kropp som inte har gjort många knop denna veckan. Till detta serveras en "a la kopp kaffe of Sweden" när vi kommer sitta bänkade framför tvn och ser detta;

Inte helt fel ;). Ha de ja! /M

Hur mycket kostar en assistent?

Med assistent menar jag en person som har hand om allt pappersarbete som någonsin existerat/kommer att existera i mitt liv. Hur enkelt hade det inte varit om alla papper man någonsin behöver fylla i redan var påskrivna och ordnade i fina staplar och snyggt inplacerade i stilrena svarta pärmar, märkta i bokstavsordning och årtal? En assistent som man likt en damsugare kan plocka fram ur förrådet och snabbt städa undan om man får finbesök. Gärna någon som inte tar för stor plats, som man kan vika ihop och placera på en hylla... Åh! Vad det hade underlättat!

Se bara här: Sjukdom i en vecka i Norge resulterar till att fylla i minst 10 st sidor, skicka till olika instanser inom en begränsad tidsperiod, för att man skall få se en skymt av ersättning. Sen eftersom jag jobbar i en bemmaningsenhet så måste jag räkna ut allt jag jobbat per vecka, dela med veckor och eventuellt räknat rätt och fylla i ännu mera papper. Är detta möjligt? Är detta något som den "vanliga" människan fixar helt utan problem och jag bara råkar vara lite mer trög?



Ah, så det er sånn det er!

Okej gott folk! Jag avskyr att sitta still... det kryper i hela min kropp och jag vill bara ställa mig upp och skrika! Men en viss reservation för att mina halsmandlar skulle kväva mig i samma stund som jag tar ton. Andra människor kanske tycker det är mysigt att rulla ner gardinerna, tända ljus, sätta på en mysig film och bara "va"... men inte JAG! Jag har gjort det i två dagar nu, hur kul är det egentligen? Jag vill röra på mig, springa, hoppa, dansa, skutta, vad som hellst som handlar om fysiskt aktivitet. Alla andra brudar i mitt hushåll är överallt; tränar, jobbar och promenerar osv. Jag gick till affären igår och blev andfådd, vad har hänt med min kondis?? Jag vaknar upp och kollar mig i speglen och kan se igenom min mage, vad hände?? Jag spänner armen och den är fortfarande mjuk...förfall... JAG HATAR ATT VARA SJUK!

Blir inte bättre att T och M snackar om all träning de gör på gymmet, jag vill oxå! Känner mig totalt utanför när jag är fastvuxen här på soffkanten. Min matlust är försvunnen och jag vill bara bli frisk. Jag käkar antibiotika 4 gånger om dagen och hela min kropp strejkar mot detta rävgift. I och för säg gör det gott för halsen för jag kan i nuläget ialla fall svälja utan anstängning och smärta... men ändå. Ha, nej jag är inte bitter ;).

Dock har jag ju en sak som underhåller mig... "INTERNET", wii! Youtube är min bästa vän just nu, sviker mig aldrig. Plus att jag är helt fascinerad av norskt humor. Gillar ju komiker helt generellt men skämt på norska blir bara så mkt bätte. Okej jag erkänner, jag blir mer och mer förälskad i vårat kära grannland. Det är något med människorna här, de är gladare på något sätt ;). Men jag skall ge er ett litet smakprov på vad jag menar (om jag nu kan få till ett youtubeklipp här, lite över mina tekniska förmågor, men jag gör ett försök, HA!). Varsågoda, avnjut;

Ha de ja!/M

"Du må lura på att fjerna halsmandlarna dina när du återvänder till Sverige"

Nu måste min hals bli bättre! Jag spenderade FEM hela timmar på Bergens legevakt (liknande jourcentral) sittandes på en trästol. Första timmen gick helt fint men sen blev det bara mer och mer drygt. Då börjar jag observera alla mäniskor runt mig och hittade på små historier om varför alla var där och vad de råkat ut för... i brist på annat liksom (!).

Men efter fem timmar så var det precis som i Triss reklamen;... plötsligt händer det! En inte allt för glad sykepleier kommer ut och skriker mitt namn:
 -"Lindblom!"
 På stapplande ben tar jag mig in i på ett undersökningsrum och blir nedsatt i en stol. Sjuksköterskan som inte ens sagt hej trycker snabbt in en temp i mitt öra och utbrister: "Det här kan ta lite tid innan läkaren kommer då vi är mitt uppe i vaktskiftet" och går snabbt ut genom dörren... (jag tänker: "Jag har ju ändå väntat i fem timmar så vad fan gör det!", jag säger: "oja, det är ingen fara" och ler...)
  Strax efter kommer ändå en läkare in och skall undersöka mig. Tror han körde 30 snabba på mig då han hinner ställa säkert 20 frågor på 30 sekunder. Jag hinner knappt med att svara (eller iaf tänka på vad det faktiskt är jag svarar på, något som annars inte heller brukar vara min starka sida). Sen tittar han ner i min hals och backar bakåt "Oj, de där mandlarna ser lite svullna ut. Du må lura på att fjerna dessa när du kommer tillbaka till Sverige om du brukar ha sådanna problem med dem".
  Sen kom en ung sjuksköterska in och stack mig i fingret för att se om jag hade någon infektion i halsen och jag fick både antibiotika och sjukanmälningslapp med mig därifrån. Det hela var över på sådär 10 min...

Fem timmars väntan på 10 min undersökning. Så nu sitter jag här hemma i soffan med min vän "Doc halstablett" och tabletterna "Mr Dalacin" och "Herr Paracet" vid min sida... Vi skall strax kolla på tv. Ha det!

Faan, min hals lever lite sitt egna liv(!)

Varför skall man ha ont i halsen? Vad är meningen med det? Finns ju absolut inga fördelar alls... jag kan inte hänga med brudarna och träna, jag kan inte äta, jag känner ingen smak, samt att det känns som någon drar en bågfil upp och ner genom min strupe. Fuck it! Måste bero på dåligt karma för någonting måste jag gjort för att förtjäna att må som en mosad och överkörd potatis.

Men nu pepp! Vi hade en himla trevlig kväll här i Bergen i lördags. Tre brudar som dricker drinkar tillsammans kan ju inte sluta mer än i kaos. HA! Citatet "jag skall aldrig mer dricka" kom väl till pass igår, trots att det var ganska kosseligt att bara slappa med film i soffan hela dagen.

Tack tjejer för en helt galen kväll i all dess bemärkelse!

En eloge till Bergen som troligen är den enda staden i hela Europa som har en affär vars enda syfte är att reparera paraplyer, wtf?

och... det absolut bästa med att ha en utekväll i goda vänners lag måste vara att vakna upp tillsammans. Sjukt trötta och sega och ändå göra en helt UNDERBAR "fellesfrukost". Ni vet en sådan frukost som innehåller hela talltiksmodellen och allt som man suktat efter ända sen man kom hem och gick och la sig lite allt för sent. Så kl. 16.oo dukade vi bordet för att avnjuta (troligen) den bästa frukosten ever!!

Promenix till Ulriken

Idag har vi SOL (amazing) här i Bergen och alla brudar är lediga samtidigt. Det firar vi med en tripp till fina Ulriken 643 m över havet ;).

...och som självklar avslutning tar vi en varm choklad uppe på toppen! Ha det!

05.01.2012

Ok. Inlägg nr 1 i en blogg skall göra er läsare intresserade, få er att skatta, känna igen er och så vidare... (min egen tolkning om vad faktiskt en blogg går ut på). Men då vill jag meddela att det absolut inte är min tanke. Detta blir mitt sätt att få ut allt som bara finns i mitt huvud och förhoppningsvis finna likasinnade som kanske oxå vill delge sina tankar till mig.

Min mål var även att skapa en blogg som handlar om träning, då jag ibland vill få för mig att jag är ganska vältränad (ok, vi snackar inte tävlingsklass utan bara att jag rör mig lite mer än "medelsvensson" som gärna har fredagsmys framför tvn varje vecka...). Genom att uppdatera min träning här, mina tankar om livet vill jag motivera er alla att det är de små tingen här i livet som gör skillnad! I och med att jag vill motivera har jag slagit vad men en av mina underbara kompisar angående träning. Hon har aldrig tränat innan och genom varje blogginlägg som jag gör så har hon lovat mig att hon skall utföra någon form av träning hemma i Sverig  för mig. Jag älskar utmaningar så självklart ta jag på mig detta med stort intresse. Så varsågod ANNA, här har du mitt första blogginlägg ;).